Har under försommaren vid ett tillfälle lagt av mig två guldarmband som jag är mycket fäst vid. Dessa armband använder jag mer under den kalla årstiden så av någon anledning så la jag av mig dem under försommaren och så har jag inte känt behov av dem. Men för två veckor sedan var jag lite sugen på att ha på mig dem och jag gick till det "vanliga" stället för att ta fram dem. Men se där, var det tomt.
Tänkte till och letade på två tre andra ställen men inget fann jag. Då började en antydan till oro stiga inom mig. Har sedan fortsatt att leta till och från efter dessa armband. Vad kunde ha hänt? Men som sagt, det inte tjuven har tagit brukar komma fram och vad jag vet har tjuven inte besökt oss.
Har letat och tänkt, letat och tänkt och så igår så såg jag framför mig en minnesbild från den dagen jag tog av mig dem. Gick precis som jag tänkte i mitt huvud till den platsen i vårt hus och där, där var de. Det var ett litet mysko ställe, vet inte exakt varför jag hade lagt dem där och så var det väl konstigt att efter två veckors letande kunde jag arbeta fram en minnesbild från dagen jag tog av mig dem och sedan som på en snitslad bana gick jag och hämtade dem.
Ni må tro jag var lycklig. Hoppade av lycka och pussade på min sambo. Var så glad.
Nu är det måndagmorgon och kontorsråttan är redan på jobbet men är lite seg, då restaurangen inte har kaffet klart än. Så passar på att blogga lite. Men snart så är kaffet klart, rykande hett och svart. Underbart, då kommer kroppen i balans och hjärnan blir alert för dagens arbete.
Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar