torsdag 30 juli 2015

Parker

Enköping fick 1986 en stadsträdgårdsmästare som såg stadens potential som Sveriges parkstad. Han började arbeta med det som mål och idag har Enköping omkring 20 prunkande parker. Det finns små fickparker och stora pampiga parker och det är det som är Enköpings största dragplåster för turister.

Besökte Enköping och tog en guidad tur genom parkerna en av de soliga dagarna på min semester.
Underbara färger och underbar prakt. Vill gärna återvända för att se de parker jag inte hann med.








onsdag 29 juli 2015

Ren lycka

Barn är en lycka men också en källa till oro, många funderingar och bekymmer ibland. När man, som jag, har en dotter som är 19 år, arbetar och har ett stort umgänge är det inte alltid man får träffa henne så ofta som man skulle önska. Kvällar med umgänge framför en film eller långa samtal vid matbordet är alltmer sällsynt. Ofta äter hon på arbetet och ibland ska hon snabbt ut och äta med vänner eller göra något annat kul. Det är naturligt och jag är mycket glad över att hon har ett arbete, i alla fall över sommaren, och att hon har ett socialt liv men jag saknar ändå "min lilla tjej" ibland.

I måndags önskade hon lunch när arbetet var slut för dagen, vi skulle tyvärr på ett ärende så vi kunde inte äta tillsammans. Dock kände jag en ren och skär lycka när jag stod där i köket och lagade mat. Dukade sedan fram åt henne så att allt skulle kännas hemtrevligt och bra. Nu tänker säkert någon att detta är att skämma bort, att curla så det smäller om det. Kanske, men detta bringar mig en otrolig lyckokänsla och jag lever med den övertygelsen att hon märker att det görs med kärlek och känner sig omhändertagen och älskad. Att det bringar någon form av lugn och ordning i livet för en ung människa.

Som en ytterligare guldkant på måndagen, kom min dotter hem och kröp upp i soffan på kvällskvisten och vi såg ett gammalt avsnitt av Segemyhr tillsammans och skrattade gott åt skämten.

En måndag med äkta lycka för mig som mamma. Love it!


Att dra fram en rykande pasta al forno,
ur ugnen, får mig att känna mig som
en italiensk mor i full action.
Vad kan vara mer mammigt än det!?

söndag 26 juli 2015

Söndagsrecept

Inte enbart politiska inslag jag avhållit mig från under en tid, även recepten har varit lika med noll. Men nu kommer ett lite snabblagad kvällsmacka. Passar i dessa kantarelltider.

Varm kantarellmacka (4 stycken)
Ta ca 4 dl kantareller och smörstek dem.
Gör en stuvning av
1 msk margarin/smör smält det.
2 msk vetemjöl
Ca 2 dl mjölk
Salt, vitpeppar och socker, efter smak.
Blanda i svampen och lägg den tjocka massan på smörgåsarna som först har smörats.
Ha rikligt med ost över och gratiner i ugnen till osten fått fin färg.

lördag 25 juli 2015

Länge sedan och lite franskt

Nu var det ett tag sedan jag skrev om politik men känner att jag måste göra ett litet mer politiskt inlägg efter de mer och mer dystra opinionsmätningarna. SD rycker framåt.

I mer civiliserade kretsar kan man höra åsikter som att man förstår deras framgång, då de tar mer och mer upp vardagliga frågor som berör den vanliga människan. Såsom bättre vård, bra pensioner, skolan med mera. Men läser alla dessa människor hela SD:s program, kan man undra och följer de med i den politiska debatten?

SD gick till val på många mjuka frågor med i när budgeten skulle röstas igenom så sa de nej till de flesta av dem. Vilket visar det jag alltid sagt, SD har endast en fråga, invandrarfrågan allt annat är kosmetika.

Har en god vän som alltid klagar på att vänsterpressen styr Sverige, kan som liberal, på många sätt hålla med honom men när det gäller SD:s agerande har pressen varit mycket tyst. Det har inte skrivits några stora rubriker om deras svek utan det har varit förhållandevis tyst om detta. Endast på ledarsidor har man kunnat läsa om det men det är inte en sida som frekventeras av massorna. Synd tycker jag. Det borde verkligen ut i ljuset, att SD har ingen medelsvensson politik för näsan. Deras näsa är endast brun och mycket brun. Kommer att högakta den journalist som gräver sig ner i SD och lyfter fram deras politik - 50 nyanser av brunt.

Så till något lättsamt men som ändå har något med ämnet att göra. Ett filmtips för regniga sommardagar. Den franska filmen Bröllopskaos. Vi såg den igår och den är en underbar komedi som visar på hur livet är nu i det nya Frankrike. För även  i Frankrike finns många olika nationaliteter och det kan ibland krypa väldigt nära den lilla kärnfamiljen. En film väl värd att se.



torsdag 23 juli 2015

Semestertider

Min teori stämmer! Sommaren blir kortare vid regnigt väder!
Även om vädret inte betyder allt och jag är verkligen en person som inte hänger upp mig på väder. Men när sommarsemestern står för dörren så ser vi, som bor i den kalla nord, framför oss dagar av sol och lite värme.

När sedan vädret mer består av regn och blåst än sol och varma vindar så tenderar tiden att springa iväg. Konstigt, kan man tycka, då det borde vara tråkigare och således gå saktare. Men just på sommaren så går man liksom och väntar på att sommaren ska börja och vips så inser man att snart är det augusti och då är vi inne i den sista riktiga sommarmånaden. Vad hände, man har inte ens förstått att sommaren pågått. Vid en mer solig sommar så njuter man av varje dag och minut och känner verkligen årstiden som omsluter alla sinnen och man upplever verkligen att det är sommar.

Vädret är inget vi kan göra något åt så det är lika bra att gilla läget och göra det bästa av situationen. Viktigt att inte glömma att det är sommar även om regnet strilar.  Här hemma njuter vi av semestern med att fixa lite i hemmet och bege oss iväg på någon tur samt att när kvällen kommer och solen tittar fram (för det har den konstigt nog gjort nästan varje kväll) tar altanen i besittning för umgänge.

Stockholm är trevligt i sol men är en höjdare även i regn så om ni  någon dag är där och förlustar er  så kan jag rekommendera en lunch på Boquerian i Moodgallerian. Min dotter och jag åt där igår och det är den godaste sallad jag ätit. Helt fantastiskt.

tisdag 21 juli 2015

Navelskådning

Ju äldre man blir ju mer intressant tycker man att bakgrunden är. Det är sant och därför for jag iväg med mitt hjärta och min svärmor på en dagstur till de trakter där min vagga stod.

Föddes i en liten by i den djupa Bergslagen. Byn bär namnet Ramsberg och när jag föddes var det egen kommun med all kommunal service man kan tänka sig. Idag bor endast några hundra personer där och orten tillhör Lindesberg.

Min far var polis på orten och min mor var ortens lågstadielärare. Huset vi bodde i har under lång tid fungerat som lokal till ortens fritidsverksamhet men det revs för ett år sedan.

Kyrkan där både jag och min syster döptes var stängd men när kyrkogårdsvaktmästaren såg oss kom han fram och frågade om vi önskade gå in och så låste han upp Guds hus till oss.

Visst kändes det lite svindlande att gå in i den vackra och stora kyrkan och se den dopfunt som jag blev döpt i. Att se hela byn fick mina tankar att vandra till den tid då min familj var verksam i byn och hur livet hade varit om inte mina föräldrar hade tagit sitt pick och pack och flyttat när jag var knappt ett år. Tände ett ljus i kyrkan för mina avlidna föräldrar.

Efter Ramsberg begav vi oss mot Kopparberg där min mormor och morfar bodde under lång tid. De fungerade som vaktmästarpar för församlingshemmet. Åkte förbi huset, som fortfarande är församlingshem och efter en titt där var det dags för lite kaffe i våffelstugan. På väg till våffelstugan tittade jag in på museumet. När damen i kassan frågade om jag skulle gå en guidad tur så svarade jag att jag endast kikade in då jag mest var där för att se församlingshemmet där mina morföräldrar hade varit föreståndare för mycket länge sedan. Då tittade damen upp på mig och sa,
- Var det familjen Bergkvist?
Jag höll på att ramla baklänges, då mina morföräldrar flyttade ifrån Kopparberg 1965 så förväntade jag mig inte alls att någon, nu levande, skulle komma ihåg dem. Hon tittade på mig och sa,
- Jag är mycket gammal men arbetar fortfarande för hembygdsföreningen och jag kommer ihåg dem och jag minns att de hade en dotter. Dottern var lång som du.
Helt otroligt, kvinnan måste ha varit runt 95 år och engagerade sig ännu i bygden. Att hon även kom ihåg min mormor och morfar kändes näst intill overkligt.

Dagen avslutade vi i Örebro, den ort min far kom ifrån. Där har jag tillbringat så många lov. Min farmor och farfar var otroligt betydelsefulla personer för mig och loven hos dem var alltid fyllda med god mat, trevliga turer och mycket kortspel. Härliga minnen om en ljuv barndom kommer alltid tillbaka när jag besöker Örebro.

Det var verkligen en dag i min släkts spår och så roligt att få visa dem som är mig kära idag.

I min dopkyrka


Pappas polishus



Församlingshemmet i Kopparberg

Älskade Örebro



torsdag 9 juli 2015

Tradition i vår stad

Motorspinn, rökmoln, tungt med avgaser och en massa knallar och rockabillymusik, ja så är det varje år i början av juli i vår stad. Då är det POWER MEET.
Jag är ingen stor fantast av stora amerikanska bilar och skinnvästar, ack nej men det är alltid lite kul att gå ut under denna helg för det är party i dagarna fyra i hela staden.
Under fredagen pågår även en så kallad finbilscruising där enbart de riktigt fina bilarna får delta och där vinst utdelas till den allra finaste. En cruising verkligen värd att bänka sig för att se, vilket vi gjorde i år.


Knallar i massor som säljer allt.



Den fina cruisingen som går genom stadens centrum



söndag 5 juli 2015

Än är det varmt

Lata sig, har verkligen varit dagens tema. Vi sov länge sedan så har vi bara latat oss. Njutit i varsin solstol. Så skönt.
Strax innan middagen gick vi en skogspromenad. Det doftade svensk sommar.

Vi hade en supertrevlig kväll igår och det var skönt med en lat dag idag. Nu laddar vi för några produktiva dagar innan det är semester.




lördag 4 juli 2015

Grillkväll

Förbereder grillkväll med min bästa väninna. Värmen håller ett grepp om oss och jag har dukat på altanen.  Nu laddar vi för en underbar sommarkväll.

Tror också att jag gjort slut med en gammal vän, som hjälpt mig igenom många svåra händelser i livet men som verkligen inte är bra för mig längre. Känns klokt men lite sorgligt.





onsdag 1 juli 2015

Svek




Varför svika? Varför utsättas för svek? Det här är ord som snurrar i mitt huvud. Svek är en så otroligt låg handling den sker med endast ett uns eftertanke men gör så ont hos motparten. Vanligt att samma person sviker och sviker och sviker igen. Det väcker också en fundering. Är det så att dessa personer är mer svekfulla, tar inte så allvarligt på sanningen, eller är det så att de är rakt igenom helt omoraliska. Eller är det så att de endast sviker vissa och att dessa personer inte betyder något för dem. Inte betyder något på riktigt, på djupet.

Har en god vän som har svikit mig ett par gånger. Har tagit väldigt illa vid mig. Ifrågasatt varför det skedde vad meningen var. Vi har, tycker jag, pratat om det och vi var överens om att ska vår vänskap kvarstå så kan inte svekfullt beteende vara en del av det. Min väninna var mycket tydlig med att hon ångrade sig och att min vänskap var så betydelsefull för henne så vi skulle stryka ett streck över det som hade hänt och gå vidare. Inga mer hugg i ryggen. Men för en liten tid sedan så hände det igen, ett svek från henne. Det känns sorgligt.

Förstår verkligen inte varför det sker. Har man diskuterat en sak och båda är överens om hur man ska gå vidare är det väl bara att följa det spåret. Man vet ju att det andra är fel.

Är absolut ingen ängel själv, har säkert svikit något förtroende ibland och kört med en nödlögn vid vissa tillfällen. Det tillhör livet ingen kan vara totalt transparant och alla måste få ha sina hemligheter och egna drömmar och funderingar. Men att göra något som man vet strider helt mot det man kommit överens om eller att gå bakom ryggen eller förtala, det är svek som är så onödigt och som gör så ont. Det är som det inre blir sönderskuret med kniv. Ett svek, när det uppdagas, kan orsaka, förutom det psykiska lidandet, ren fysisk smärta. Ofta är sveket oväntat och drabbar som ett stort slag i magen som gör att all luft går ur. Det är då viktigt att få prata om det som hänt men det är svårt för den som svikit vill ofta inte prata om det. Vill be om förlåtelse och sedan ska allt vara glömt. Det vore helt fantastiskt om det vore så lätt men det är det inte. För den som har blivit utsatt för svek behöver läka och få tröst och det är en svår och smärtsam process.

Det finns absolut ingen mening med att svika sina nära och kära. Bättre att säga som det är, även om sanningen svider, så är den bättre än ett svek. Svik aldrig din man, din kvinna, dina barn, dina föräldrar eller dina vänner. Svik inte, kort och gott.