söndag 31 januari 2016

Söndagsrecept

Blev en gammal klassiker igår. Här bjuds det på receptet.
Flygande Jakob
700 g strimlad kycklingfile
1 pkt bacon i bitar
Stek detta väl och lägg över i ugnsfast form
5 dl grädde blandas med 3 dl chillisås
Häll det över kyckling och bacon
Tillsätt 3 skivade bananer och 3 nävar jordnötter.
Gratinera i 225 grader i 15 minuter.
Avnjut med ris och sallad.

fredag 29 januari 2016

Fredag, kära vänner


Svagt, svagt rosa tulpaner, fick bli veckans
snittblommor


Då var fredagen här, framför mig ligger en helg utan måsten. Känner för att se lite konståkning, ta promenader och sortera foton från New York. Inte så mycket mer. Ta helgen som den kommer och vet ni, det känns förträffligt skönt.

Vill önskar er alla en underbart skön fredag!

torsdag 28 januari 2016

Ibland blir man nöjd

Att känna sig fin är viktigt för självkänslan. Vissa dagar tycker man att man får till det bättre än andra.
Igår hade jag en ljusblå skjorta på mig och upptäckte att den matchade jättebra till mitt nagellack i nyansen mudd.

Det var en ren händelse att det blev så men ack så nöjd jag var.
Nagellacket, av märket Ruby kisses, kostar inte mycket men är kanonbra.



tisdag 26 januari 2016

Plask och lite annat

Januari har bjudit på ett fantastiskt vinterväder. Dock lite för kallt vissa dagar för min smak men man kan inte få allt så jag har ändå njutit av den fina vita snön och det vackra vädret.
I helgen var det lite varmare så då gav vi oss ut på långpromenad på skogsvägar nära oss. Vilken helt underbar luft det var. Det kändes, precis som jag minns att det kändes, på sportloven som barn.

Jag är ingen skidåkare så att vandra i vinterlandet ger mig glädje och att sedan gå hem och fixa en kaffe och tina lite bullar och gosa ner sig i soffan det är härligt det.

Idag är det slut på det roliga för denna gång, plask, plask och åter plask utanför dörren.


Som ni vet förärade mig hjärtat, en NewYork resa i julklapp. Fem härliga januaridagar var vi i den stora pulserande staden. Älskar storstäder så att trivas i NewYork är inte svårt. Något som verkligen fascinerade mig under dessa dagar var skillnaden i atmosfär och stämning i staden sedan jag var där förra gången.

23 år har gått sedan mitt förra besök i The Big Apple. Jag älskade staden redan då men upplevde den som lite skrämmande. Det var många som sprang runt med tomma McDonaldsmuggar och sträckte fram dem ända upp i ansiktet när man gick förbi och önskade pengar. Taxichaufförerna låste dörrarna så fort man stod vid rött ljus, människor, otroligt märkta av ett hårt liv i fel miljö fanns överallt. Staden var då, det mest underbara jag hade upplevt men också det mest skrämmande.

Var ärligt, beredd på samma upplevelse nu men möttes av en stad som pulserade enormt men som kändes trygg, mycket trygg.

Stannade upp och funderade, är det så att NewYork har blivit en tryggare plats eller är det så att den mer osäkra tillvaron i hela världen och även i Sverige har gjort mig härdad. Att jag inte längre ser oro och misär som jag en gång gjorde.


Visst har jag härdats, idag sitter det tiggare utanför min ICA-butik, vilket var något som aldrig förekom på 90-talet i Sverige. Jag har även rest mer och blivit mer av en världsmedborgare vilket gett mig en vidare syn. Men NewYork är en helt annan stad idag. Dels fick staden en borgmästare på 90-talet som satte som mål att få staden trygg. Nolltolerans mot klotter och bus var målet. Nåväl, han kanske inte nådde sitt mål helt men arbetet har gett resultat. Sedan kom den stora smällen, 11 september 2001. Den skräcken vill ingen uppleva igen och därigenom har säkerheten ökat. Det finns vakter och poliser överallt. En vän till mig, som ofta är i NewYork sa, jag känner mig tryggare här på en kvällspromenad än i Stockholm för det finns flera poliser i varje gathörn och de är dessutom mycket behjälpliga.

Det är lätt att vaggas in i att allt blir sämre, farligare och mer osäkert. Då är det skönt att se att det faktiskt inte alltid är så utan det kan vara precis tvärtom. NewYork visade oss det!



fredag 22 januari 2016

Long time


Har inte tittat in på bloggen på länge, vilket jag inte gillar alls. Men ibland går tiden inte ihop, man hinner helt enkelt inte det man önskar och vill. Det blir nog lite lugnare snart runt mig och då ska jag ägna mig mer åt bloggen.

Önskar nu en trevlig helg.

måndag 11 januari 2016

The big apple

Precis nu är jag på resa till New York med mitt hjärta.  Staden är, som jag mindes, helt fantastisk.  Allt finns här. Njuter av pulsen.
Bästa julklappen som hjärtat gav mig. Tusen tack, hubby.

Tittar endast in en kortis och kommer at uppdatera er mer vid hemkomst.




fredag 8 januari 2016

Colpa del whisky-Vasco Rossi





Fredag och vi fortsätter temat, italiensk musik.

Ännu en riktig fin en av Vasco Rossi som får värma er i januarikylan.

torsdag 7 januari 2016

Vasco Rossi - E...





Fortsätter även att bjuda på italiensk musik. Tror vi behöver det så här i början av året.

Vasco Rossi en av de absolut bästa i Italien

Så kom det där ljuset

Mörkret ger vika för ljuset i dessa dagar. Även om midvinter råder ute så har det vänt från mörker mot ljus. Visst låter det härligt men för mig innebär detta ljus en viss form av oro, lite sorgsenhet.

Helgerna är över, alla julklappar öppnade, festerna är slut och champagnen urdrucken. Den glögg som kanske finns kvar smakar, konstigt nog, inte lika gott. Granen börjar gulna, blommorna vissna och julpyntet är hopplöst dammigt. I allt detta strålar små nyfödda solstrålar in, vilket får mig att känna mig som i någon form av ingenmansland. Blir vemodig för att festerna är över och orolig för det nya som väntar. Det blir lite som en klump i bröstet.

Det är då det gäller att städa ut julen och göra fint hemma på ett nytt sätt. För när det verkligen känns nytt och rent och allt som påminner om jul är nedpackat i kartonger då kan jag se den nya tiden an med tillförsikt och glädje. Då börjar allt på ny kula och då är det bara att trampa på gasen igen. Så ikväll påbörjar jag min städning hemma, allt för en ljusare tillvaro på alla plan.

tisdag 5 januari 2016

Skratt och mål

Läste precis en krönika av Micke Darmell. Micke är mötesevangelist och hjälper organisationer att skapa bra möten. Han beskrev i  sin krönika hur vi människor är duktiga på att sätta upp mål och arbeta målorienterat i våra yrken och på våra arbetsplatser men att vi är sämre på att vara målorienterade med vårt eget liv, det privata, den egna tiden, i relationer med mera.

Vår totala arbetstid i livet är 11 % så det är bra att vi gör något juste av den tiden men ganska visset att vi inte hanterar vårt eget liv lika bra. Fick mig en tankeställare där.

Ska försöka bli mer målorienterad under 2016. Har redan satt upp några saker och ska ta upp flera med mitt hjärta men de återkommer jag till för visst ska ni få följa med på den eventuella målresan.

En sak som jag redan har tänkt mycket på är skrattet. Jag kan minnas att jag har skrattat så otroligt mycket, haft anfall av riktigt bubblande skratt som inte har slutat och som nästan fått kroppen att bli helt matt. Det bubblar upp och man kan inte stoppa det och det är superhärligt. Blev dock lite sorgsen när jag kom på att jag satt och mindes mina skratt, jag vill inte minnas dem enbart jag vill uppleva dem. Just då slog det mig att det är ganska länge sedan jag verkligen skrattade så där VANSINNIGT! Det måste det bli ändring på, skratta ska jag göra under 2016, ska försöka om inte annat och jag ska försöka skaffa mig tillfällen att skratta. Skratt är härligt och dessutom nyttigt och läkande!

Vi börjar med en ganska ny sång från Italien som min dotter introducerat för mig, den gör mig glad, lyssna, kanske gör den även dig glad.

Max Gazzè la vita com'è  



https://youtu.be/mWD4IpJ_vS8

måndag 4 januari 2016

Lite trögt



Lite trögt är det allt att ta sig till arbetet idag. Nästan två veckor ledigt har jag haft och jag skulle gärna varit hemma några dagar till. Älskar mitt arbete men det är skönt med ledighet och speciellt, som jag nämnt tidigare, denna tid. Då det fortfarande är lite julstämning hemma och det finns lite godsaker kvar att mumsa på, då är ledigheten som bäst.

Men, men idag är det dags att bege sig mot kontorsstolen och slita den som en äkta kontorsråtta. Vill ni veta en hemlis, jag ska snart ha ledigt igen. Hihi, mer om det lite längre fram.

lördag 2 januari 2016

2016 är här

2016 är här vi ser alla med tillförsikt fram emot ett helt nytt år med helt oskrivna blad. Härligt, spännande men också lite pirrigt. Men så ska det vara när man står inför något nytt.

Då vi snart ska ut på lite januariäventyr så valde vi att fira nyårsafton hemma i lugn och ro. Började kvällen med nyårsbön i Kolbäcks kyrka. Något som jag aldrig varit på tidigare men det var mycket stämningsfullt på ett enkelt och nära vis.

Sedan åkte vi hem och lagade nyårsmiddag tillsammans. Vi hade det trevligt och småpratade i köket och det tog ganska lång tid att laga maten. Vi inledde med skagenröra på rostat bröd. Därefter vår gemensamma "favorit" Oxfilé provencale.

När klockan hade slagit tolv tog vi fram desserten. bestående av ostbricka och avnjöt den tillsammans med vår champagne.