Tänker man sig en trevlig grillkväll, med goda tillbehör och gott kött på bordet då är en utflykt till Åsby Kött och Vilt i Hallstahammar bra att göra.
Butiken ligger i vacker miljö i gamla byggnader. När man kliver in och känner ljudet av såpat trägolv under fötterna och hör plinget från mässingsklockan vid dörren förflyttas man tillbaka till en Bullerbytid i sinnet. Allt som säljs är fräscht och personalen kunnig och trevlig.
Grönsakerna är närodlade. Brödet är från bagarn på orten och köttet är från lantbruk inom fyra mils radie, max. Vill du ha nymalen högrev till burgarna så fixar de det direkt. Det finns även ostar, sylt och marmelad och mycket annat gott att köpa.
Verkligen en utflykt att göra. Så kan man gå 200 meter och titta på Åsby Trådgård när man ändå är i krokarna och där finns möjlighet till en fikastund i den gröna miljön.
måndag 14 juli 2014
söndag 13 juli 2014
Söndagsrecept
Söndag igen, även under semestern flyger veckorna fram. Idag är solen frånvarande, iaf i min del av landet, då passar det ju bra att stå i köket. Så här kommer ett recept på goda italienska köttbullar.
Polpette alla casalinga (5 personer)
Gör tomatsåsen först.
Olja
Två vitlöksklyftor delade i två halvor
1 burk skalade tomater
1 msk tomatpure
2 tsk socker
Salt och svartpeppar
Värm oljan i en kastrull och lägg i vitlöken, låt detta värmas i ca 5 min. Ta sedan bort vitlöken.
Tillsätt övriga ingredienser och låt såsen koka upp. Dra ner värmen och låt tomatsåsen puttra på spisen i minst 40 minuter.
Börja med köttbullarna
50 g kantfritt vitt bröd
Mjölk
500 g blandfärs
2 rivna vitlöksklyftor
1 liten bunt bredbladig persilja
1 tsk rivet citronskal
2 ägg
25 g riven parmesanost
Salt o peppar
Vetemjöl till panering
Olja till fritering/stekning
Smula sönder brödet i en skål häll över mjölk så det knappt täcker brödet. Låt stå 10 minuter.
Blanda ner köttfärsen i brödet och rör om, tillsätt övriga ingridienser, dock INTE mjöl.
Rör till smidig massa, forma köttbullar.
Häll ut mjöl på ett fat och rulla köttbullarna i mjölet.
Hetta upp ganska mycket olja i en stekpanna, 5 mm upp i pannan, lägg i köttbullarna och platta till dem något.
Stek köttbullarna ca 3 min på var sida, till de är frasiga utanpå.
Lägg köttbullarna i tomatsåsen när de är färdigstekta, rör om försiktigt och låt allt sjuda tillsammans i ca 10-20 minuter.
Gjorde detta till min familj för ett par veckor sedan och de älskade rätten och faten var helt tomma när middagen var över.
En äkta italiensk vardagsrätt. Smaklig måltid!
Polpette alla casalinga (5 personer)
Gör tomatsåsen först.
Olja
Två vitlöksklyftor delade i två halvor
1 burk skalade tomater
1 msk tomatpure
2 tsk socker
Salt och svartpeppar
Värm oljan i en kastrull och lägg i vitlöken, låt detta värmas i ca 5 min. Ta sedan bort vitlöken.
Tillsätt övriga ingredienser och låt såsen koka upp. Dra ner värmen och låt tomatsåsen puttra på spisen i minst 40 minuter.
Börja med köttbullarna
50 g kantfritt vitt bröd
Mjölk
500 g blandfärs
2 rivna vitlöksklyftor
1 liten bunt bredbladig persilja
1 tsk rivet citronskal
2 ägg
25 g riven parmesanost
Salt o peppar
Vetemjöl till panering
Olja till fritering/stekning
Smula sönder brödet i en skål häll över mjölk så det knappt täcker brödet. Låt stå 10 minuter.
Blanda ner köttfärsen i brödet och rör om, tillsätt övriga ingridienser, dock INTE mjöl.
Rör till smidig massa, forma köttbullar.
Häll ut mjöl på ett fat och rulla köttbullarna i mjölet.
Hetta upp ganska mycket olja i en stekpanna, 5 mm upp i pannan, lägg i köttbullarna och platta till dem något.
Stek köttbullarna ca 3 min på var sida, till de är frasiga utanpå.
Lägg köttbullarna i tomatsåsen när de är färdigstekta, rör om försiktigt och låt allt sjuda tillsammans i ca 10-20 minuter.
Gjorde detta till min familj för ett par veckor sedan och de älskade rätten och faten var helt tomma när middagen var över.
En äkta italiensk vardagsrätt. Smaklig måltid!
lördag 12 juli 2014
Hälsningar från en sommardag
Vill endast titta in här och säga att sommaren är fantastisk. Solen lyser och förgyller vår tillvaro. Vi jobbar på husförbättringar. Måleriarbete. Vi får vara ute i det fina vädret. Supernice!
Bjuder på några pics från min sommardag. Önskar er alla en underbar sommarlördag!
Bjuder på några pics från min sommardag. Önskar er alla en underbar sommarlördag!
![]() |
| Just our garden |
![]() |
| Här kämpar mannen |
![]() |
| Här kämpar jag |
![]() |
| Citronvatten är gott vid måleri. |
fredag 11 juli 2014
Religionsfrihet
Hörde idag, lite eftersnack från Almedalen. Då kom frågan om religioner upp. Hur stor är religionsfriheten i Sverige idag?
Många olika religioner finns, men är vi accepterande eller hur är det? I diskussionen framgick, ganska tydligt att acceptans inte är så vanlig i vårt land. Redan drottning Kristina fick fly på grund av sin tro.
Sedan den dagen vi blev lutheranska, har vi ansett det som det enda saliggörande. Samt att vi har endast två ståndpunkter till religion i samhället, den socialistiska, som innebär oförstående för all form av religion och den liberala, som välkomnar allt utan en mer ingående analys. Alla är individer med en individuell förmåga att välja religion.
Det här gör att många troende har svårt att finna en grupp att tillhöra och att socialisera sig i. För antingen är det ingenting eller så beklär man sig med symboler och visar tydligt var man står, men då får man vara beredd på att stå till svars för en hel grupp. Det är ett modernt dilemma.
Vi har aldrig tidigare haft så många olika religioner i vårt land men vi har aldrig heller haft så anonymt och utslätat religiöst liv som nu. Personligen tror jag detta gör oss lite vilsna. Samt är grunden till mycket av den främlingsfientlighet som florerar.
När min dotter föddes fanns två alternativ, hon kunde bli protestant, som jag eller katolik som sin far. Vi valde att hon skulle döpas in i den protestantiska kyrkan.
Ett, av få beslut, jag faktiskt ångrat. Varför då kan man tänka? Jo, dels därför att hon valde själv att inte konfirmeras. På så vis slapp hon en del åtaganden och kunde ägna massa tid åt vänner och handboll. Men hon gick miste om de stora existentiella diskussionerna, som jag tror är så viktiga. Utöver detta en stor och ny gemenskap som hon inte fick ta del av.
Som katolik, hade hon konfirmerats, ty hon hade gjort det vid så unga år att valet inte hade varit hennes. Hon hade ingått i en gemenskap. Hon hade fått en plattform att stå på och en stolthet.
Katolicism och protestantism äe båda kristna religioner så skillnaden i synsätt är inte stor. Dock är känslan av att ha (äga) en religion gigantisk. Jag är inte beredd att lämna den protestantiska kyrkan men jag tror att min dotter enbart hade varit en vinnare av en katolsk uppväxt. Hon är en stark tjej idag men med de katolska värderingarna i ryggsäcken hade hon varit helsäker.
Många olika religioner finns, men är vi accepterande eller hur är det? I diskussionen framgick, ganska tydligt att acceptans inte är så vanlig i vårt land. Redan drottning Kristina fick fly på grund av sin tro.
Sedan den dagen vi blev lutheranska, har vi ansett det som det enda saliggörande. Samt att vi har endast två ståndpunkter till religion i samhället, den socialistiska, som innebär oförstående för all form av religion och den liberala, som välkomnar allt utan en mer ingående analys. Alla är individer med en individuell förmåga att välja religion.
Det här gör att många troende har svårt att finna en grupp att tillhöra och att socialisera sig i. För antingen är det ingenting eller så beklär man sig med symboler och visar tydligt var man står, men då får man vara beredd på att stå till svars för en hel grupp. Det är ett modernt dilemma.
Vi har aldrig tidigare haft så många olika religioner i vårt land men vi har aldrig heller haft så anonymt och utslätat religiöst liv som nu. Personligen tror jag detta gör oss lite vilsna. Samt är grunden till mycket av den främlingsfientlighet som florerar.
När min dotter föddes fanns två alternativ, hon kunde bli protestant, som jag eller katolik som sin far. Vi valde att hon skulle döpas in i den protestantiska kyrkan.
Ett, av få beslut, jag faktiskt ångrat. Varför då kan man tänka? Jo, dels därför att hon valde själv att inte konfirmeras. På så vis slapp hon en del åtaganden och kunde ägna massa tid åt vänner och handboll. Men hon gick miste om de stora existentiella diskussionerna, som jag tror är så viktiga. Utöver detta en stor och ny gemenskap som hon inte fick ta del av.
Som katolik, hade hon konfirmerats, ty hon hade gjort det vid så unga år att valet inte hade varit hennes. Hon hade ingått i en gemenskap. Hon hade fått en plattform att stå på och en stolthet.
Katolicism och protestantism äe båda kristna religioner så skillnaden i synsätt är inte stor. Dock är känslan av att ha (äga) en religion gigantisk. Jag är inte beredd att lämna den protestantiska kyrkan men jag tror att min dotter enbart hade varit en vinnare av en katolsk uppväxt. Hon är en stark tjej idag men med de katolska värderingarna i ryggsäcken hade hon varit helsäker.
![]() |
| Utanför min dotters farmors kyrka, på den italienska Rivieran |
torsdag 10 juli 2014
Dofter man förknippar
Ibland känner man en doft och då minns man något speciellt. Det kan vara en händelse eller en person.
Nu när vi är inne i den brinnande semestertid så kom jag att tänka på en doft som är starkt förknippad med semester för mig.
Under många år åkte jag nästan varje sommar till Italien. Vi hälsade på min dåvarande mans släkt. Det var en tradition för mig på den tiden. Jag var alltid glad och uppspelt inför de semesterresorna. Såg hur flera veckor av italiensk kultur, liv och mat låg framför mig. Samt att jag skulle få träffa massa folk jag kände och inte sett på ett år.
Vi anlände ofta på seneftermiddagen, det blev mat och prat innan sängen kallade. Efter en natts sömn vaknade man till liv av den ständigt pågående trafiken och röster av damer på väg till brödbutiken på hörnet. Så spred sig alltid doften av nybryggd espresso. Vet egentligen inte hur det lyckades. Men när jag än vaknade, första italiendagen, så doftade hela lägenheten av espresso. Doften av espresso och även ljudet, det gurglande fräsande ljudet när espresson precis blie klar, det är semester.
Vaknar jag en morgon i kalla februari mitt i ett vintervitt Sverige och känner doften av nybyggd espresso, då kommer semesterkänslan som ett brev på posten.
Hoppas ni alla har världens bästa sommar!
Nu när vi är inne i den brinnande semestertid så kom jag att tänka på en doft som är starkt förknippad med semester för mig.
Under många år åkte jag nästan varje sommar till Italien. Vi hälsade på min dåvarande mans släkt. Det var en tradition för mig på den tiden. Jag var alltid glad och uppspelt inför de semesterresorna. Såg hur flera veckor av italiensk kultur, liv och mat låg framför mig. Samt att jag skulle få träffa massa folk jag kände och inte sett på ett år.
Vi anlände ofta på seneftermiddagen, det blev mat och prat innan sängen kallade. Efter en natts sömn vaknade man till liv av den ständigt pågående trafiken och röster av damer på väg till brödbutiken på hörnet. Så spred sig alltid doften av nybryggd espresso. Vet egentligen inte hur det lyckades. Men när jag än vaknade, första italiendagen, så doftade hela lägenheten av espresso. Doften av espresso och även ljudet, det gurglande fräsande ljudet när espresson precis blie klar, det är semester.
Vaknar jag en morgon i kalla februari mitt i ett vintervitt Sverige och känner doften av nybyggd espresso, då kommer semesterkänslan som ett brev på posten.
Hoppas ni alla har världens bästa sommar!
![]() |
| Foto från FB-sidan, We love Italy. |
![]() |
| Köpte mig en liten espressobryggare. Bästa kaffer man kan tänka sig. |
onsdag 9 juli 2014
Semesterfeeling
Det rullar på, mitt i livet, massa jobb, ungdomar som ska skjutsas hit och dit och så en trädgård som ska skötas och ett hus som ska målas. Då är det lätt att man glömmer bort att stanna upp och andas och verkligen förstå, det är semester nu.
Igår fyllde min bonusdotter år och vi skulle fira henne i Stockholm. Oj, hur skulle vi hinna dit och så hem till nästa åtagande? Tankarna rusade! Då, precis då, kom vi på, vi har semester. Inga måsten. Så resolut bestämde vi oss, vi stannar en natt i Stockholm, tar det lugnt, sover ut, äter frukost, umgås med svärmor och bara myser.
Vi har nu haft ett superskönt dygn i Stockholm, med uppvaktning, restaurangbesök, fotbollskväll på pub, reashopping, fika och lite rundtur i Sumpan. Sämre kan man ha det. Vi chillade runt lite, helt enkelt. Det är ju SEMESTER!
Igår fyllde min bonusdotter år och vi skulle fira henne i Stockholm. Oj, hur skulle vi hinna dit och så hem till nästa åtagande? Tankarna rusade! Då, precis då, kom vi på, vi har semester. Inga måsten. Så resolut bestämde vi oss, vi stannar en natt i Stockholm, tar det lugnt, sover ut, äter frukost, umgås med svärmor och bara myser.
Vi har nu haft ett superskönt dygn i Stockholm, med uppvaktning, restaurangbesök, fotbollskväll på pub, reashopping, fika och lite rundtur i Sumpan. Sämre kan man ha det. Vi chillade runt lite, helt enkelt. Det är ju SEMESTER!
![]() |
| Födelsedagsmiddag på Le Bar |
![]() |
| Fotbollskväll på O'Learys |
![]() |
| Mys med svärmor |
![]() |
| Tog mig t.o.m. tid att lägga ögonskugga, har inte hänt på flera år |
tisdag 8 juli 2014
Helgen som gick
Nu har det allt varit mycket politik på denna sida, så nu får det bli lite glad helgrapport.
I vår del av landet innebär första helgen i juli, POWER MEET. Det är en folkfest utan dess like. Man går man ur huse för att se amerikanska bilar men även för att vara en del av jippot.
Alla är ute och bilarna är av skiftande kvalitet. Det finns de vackraste amerikanska ekipage man kan tänka sig men de finns även vrak, som man knapp tror kan rulla fram.
Jag tycker det är jättekul med denna tillställning men sambon vill helst inte vara delaktig. Vilket han inte heller varit under sina fem år i Västmanland. Men i år fick jag med honom på en tur. Vi tog lördag eftermiddag, det lugnaste alternativet. Det blev en promenad bland 50-tals nostalgi och lite annat.
I vår del av landet innebär första helgen i juli, POWER MEET. Det är en folkfest utan dess like. Man går man ur huse för att se amerikanska bilar men även för att vara en del av jippot.
Alla är ute och bilarna är av skiftande kvalitet. Det finns de vackraste amerikanska ekipage man kan tänka sig men de finns även vrak, som man knapp tror kan rulla fram.
Jag tycker det är jättekul med denna tillställning men sambon vill helst inte vara delaktig. Vilket han inte heller varit under sina fem år i Västmanland. Men i år fick jag med honom på en tur. Vi tog lördag eftermiddag, det lugnaste alternativet. Det blev en promenad bland 50-tals nostalgi och lite annat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

































