tisdag 6 oktober 2015

Försiktig höstglöd


Trädet jag passerade på väg till arbetet uppvisade en försiktig höstglöd mot en blå himmel. En försiktig glöd, precis som glöden i mig. Det glöder men ack så svagt.

Har den senaste veckan känt mig annorlunda än jag brukar. En känsla av melankoli har tagit mig.

Höstens höga luft och solens strålar samt minnen, från en mycket händelserik september får mig att glöda. Glöden falnar och blir försiktig då mitt sinne fylls av tankar kring livet, som format som ett timglas.

Det är tankar som upptagit mig en del den senaste tiden. Mitt liv just nu är, på många sätt, nära en vändpunkt. Min dotter har tagit studenten, vad ska hon göra? Blir hon kvar hemma länge än eller står en snar flytt för dörren. Min yngsta bonusdotter har köpt sin första lägenhet och ska flytta, min andra bonusdotter planerar att bli sambo. Mina grannar och vänner sedan 16 år har satt sitt hus till försäljning, de ska inte flytta långt men de har alltid funnits där, i huset bredvid. Flera andra personer som finns i min närhet genomgår livsavgörande förändringar. Känner mig som jag går igenom en tidsmaskin och vet inte hur livet kommer att vara när tidsmaskinen stannar. 

Livet är föränderligt och att hänga med i dansen är den enda vägen. Just nu har jag tappat takten och behöver ett litet stopp, hämta andan, tänka efter, så är jag redo att dansa igen.

Ge mig andrum, stoppa tiden lite,  jag glöder endast försiktigt just nu, låt mig få acceptera, förstå, smälta och reflektera så jag får kraft att glöda för fullt igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar