Klanderfri

Reinfeldt står på scenen i sin klanderfria kostym, väl skräddad, skjorta med perfekt krage och välputsade skor. Reinfeldt är ingen modeikon, han försöker inte piffa till kostymen med en färgglad detalj, som en liten näsduk i bröstfickan. Han klär sig exakt som den stadsman han är, han klär sig för att passa in på möten i Sverige likväl som i Europa och övriga världen. Han köper välskräddat och säkert dyrt men med en stil som inte märks utan som bara finns.

Reinfeldt har under många år utmärkt sig bland de europeiska stadsmännen genom att han aldrig har vikt sig för extremhögern, han har aldrig darrat och kompromissat med sin åsikt. Främlingsfientlighet accepterar han inte. Kanske beror det på hans uppväxt i ett mångkulturellt samhälle. Mycket riktigt så börjar han hela talet med att tacka invandrarna för att de valt Sverige som land. Snygg inledning och en tydlig känga till höger.

Utöver den inledningen så fokuseras det mycket på tre kärnfrågor, jobb, skola och miljö. Han gör tankeexempel på ekonomiskt svaga röd/gröna förslag. Han målar upp ett ganska stort röd/grönt hot, här går han nästan ett snäpp för långt. I ett tal så balanserar man alltid på en skör tråd det måste vara tankeväckande och lite fräckt men blir det för mycket så kan det lätt låta desperat. Han var snubblande nära att låta desperat.

Reinfeldt är i mina ögon en riktig stadsman men ett avgörande problem med honom är att han har så svårt att släppa lite på det seriösa, visa lite mer känsla och värme och humor. Han hade verkligen ansträngt sig för att ta in humor i talet men det var också lite farligt nära arrogans. Reinfeldt är ingen arrogant person men genom att han är så försiktig, så är min analys, att han är rädd att bli missförstådd och då håller han igen vilket gör skämten arroganta. Lite coachin, på sin plats.

Hela talet avbryts en kort stund, representanter från FEME, gör en demonstration och framryckning. Helt topless och med text över bysten. Situationen räddades snabbt av duktiga vakter och där fann sig Reinfeldt med någon kommentar om att yttrandefriheten tar sig olika uttryck.

Tycker all form av attentat mot en politiker  är mycket otäck men det här var väl ett av de mindre farliga.

I stort var Reinfeldts tal ett riktigt valtal, han visade att han var på gång, han peppade sina medarbetare och förmedlade moderaternas ståndpunkt i de stora valfrågorna.

Dissen jag vill ge,  är att han inte presenterade några positiva exempel av jobblinjen och sedan ödmjukt tog upp vad man ska komplettera med när det går fel. Här behövs tydlighet.

Hissen är att han visade klart och tydligt sitt förakt för främlingsfientlighet och han står upp för ett mångkulturellt samhälle.