Det är en dag imorgon också

Säger man, det är en dag imorgon också,  till min sambo, under en festkväll, så möts man av en helt tom och trött blick. Det är bland det värsta han vet. Han tycker inte man ska tänka på morgondagen när man har kul. Låt oss slå klackarna i taket nu, morgondagen får vi ta ansvar för när den kommer.

Har ibland ansett att han överdrivit denna tes en aning. Å andra sidan låter han aldrig någon dag gå till spillo. Han är alltid pigg och alert och missar aldrig ett möte eller ett jobb.

Var på galej med lite vänner för ett tag sedan och började då prata om detta talesätt om morgondagen som en ursäkt för att ta det lugnt eller gå till sängs. Det visade sig att flera ansåg detta som en glädjedödare av stora mått.

Började fundera. Det är en dag imorgon också, är det synonymt med svenskheten. Landet lagom, mellanmjölkens förlovade zon. Det är inte enbart i Sverige man säger så, det vet jag, men det är kanske endast här det har en riktig mening.

 Många bär på en rädsla för att gå till överdrift i vårt land och det gäller inte enbart att dricka champagne till fem på morgonen utan hur vi klär oss, hur vi pratar, hur vi berättar om våra framgångar. Det finns en rädsla för att gå ett steg för långt. Oj, tänk om jag berättar om mina yrkesmässiga framgångar, och så får jag sparken i övermorgon, då har jag verkligen tappat brallan. Så tänker vi ofta även jag.

Tittade lite på statistik över våra europeiska vänner. I Spanien, Grekland, Italien har de ekonomiskt sämre levnadsstandard vilket ger fler negativa konsekvenser, de har ett större dagligdrickande av alkohol än vi och röker mer. Deras medellivslängd är dock mer eller mindre den samma som vår. Vad beror det på? Till största delen, kosten, naturligtvis. Medelhavskost är en hälsokälla, inget att tvivla på. Men kanske är också deras förmåga att blomma ut, i vad det än månde vara, en bidragande orsak till livslängden. Något att tänka på.

Kanske har min sambo rätt, det blir lite roligare om man inte tänker på morgondagen när det är fest. Var dag har sina egna glädjeämnen och bekymmer, så ha kul när det bjuds, morgondagen kommer ändå.

Carpe diem, skrivs överallt numera, kanske dags att inte enbart skriva och verbalisera orden utan verkligen leva dem.

Så kommer lite foton över stunder med guldkant.

Söndagsrecept

Har kommit in i en period av italiensk matlagning.  Så idag bjuder jag in till lite italiensk fast food. Riktig vardagsmat från stövellandet. Helt vegetariskt är det också.

Aglio, Olio e Peperoncino (4 personer)
4 vitlöksklyftor
1 chilipeppar (som i vårt fall är från Mr egna skörd)
1,5 dl olivolja
1 msk hackad persilja
1,5 msk ströbröd
Häll oljan i stekpannan.  Tryck till vitlöksklyftorna så de öppnar sig, men de ska inte gå i småbitar. Skiva chillin i bitar.
Lägg ner vitlök och chilli i oljan och låt allt puttra på svag värme i 10-12 minuter. Därefter ta upp chilli och vitlök och kasta bort.
Tillsätt persilja och ströbröd i oljan och rör ihop.  Salta ev lite.
När spagettin är färdigkokt hälles den ned i oljeblandningen i stekpannan. Blanda ihop väl. Servera med riven parmesanost.

Enkelt, billigt, vegetariskt och ljuvligt gott. Buon appetito!

Ännu mer utflyktstips

Väl hemkommen från Hälsingland måste jag få tipsa om ett fantastiskt utflyktsmål i den delen av landet.  Växbo.

I Växbo finns ett linneväveri och där finns även en smedja och kvarn. Detta fina kulturarv trängs i en trollbindande natur. Det finns bodar att handla vackra kläder och smycken i och en handelsbod att köpa närpruducerade livsmedel i.

Går man sedan till Växbo krog så väntar en måltid utöver det vanliga. Allt man blir serverad är på ett eller annat sätt närproducerat. Dukarna på borden är av linnetyg från väveriet likaså personalens kläder.

Maten är tillredd av de bästa kockarna och det känns, vill jag lova. Tallriken som serverades mig, bestod av laxpate', gräslökssås, syrad lök, grönsaker och färskpotatis.  Det känndes i varje liten smakbit att den var omsorgsfullt tillagad. Det var så  många smaker som kom fram vid varje tugga att det var en ren fröjd. Jag tycker inte om rädisor, i  vanliga fall, men till och med de var en smakupplevelse. Det  var tomt på varje fat när vår måltid var avslutad.

Är ni i Hälsingland i Bollnästrakten, gör ett besök på Växbo. Ni kommer inte att ångra er.

Trollbindande miljö i Växbo

Surströmming

Har inte hänt mer än tre gånger tidigare att jag varit på surströmmingsskiva men igår var det åter dags.

Surströmmingsskiva i natursköna Järvsö tillsammans med goda vänner.

Det blev en klämma med strömming och så sill och potatis och en massa god dryck. Skivan varade in på småtimmarna.  Idag är det en mycket lugn dag, kan man säga.

Naturskönt i Hälsingland

Färdig för surströmmingsskiva

Sommarrea

I år har jag verkligen handlat på sommarrean. Tycker att det brukar vara lite svårt att finna något riktigt fint på sommarrean. Min intention är alltid att handla bra grejer, så går jag ut och då ser jag mest skräp. Får känslan av att affärerna hängt fram bråte de inte annars blir av med.

I år tog realivet en annan vändning för mig. Jag har sedan mitten på juni burit hem ett flertal påsar med innehåll av bra kvalitet.

En hel del kläder, naturligtvis men även lite nytt till hemmet. Salt och pepparkvarnar som vi saknat så länge fann jag på NK, av märket Peuget och till en tredjedel av det ordinarie priset.

För ett år sedan när jag skulle ut i skogen, fann jag att mina gamla stövlar hade spruckit. Sedan dess har jag letat stövlar och nu fann jag ett par fina HUNTER, till halva priset. Vips, kom de med hem.

Ja, så där har det varit den senaste månaden. Listan kan göras lång med blusar, kjolar och klänningar, men det blir så tråkigt att rabbla för att inte tala om att läsa.

Även om man inte är den största prylmänniskan jorden skådat, så blir man glad av en bra affär.

På Best of Brands, MOOD-gallerian,
får man dessa till halva priset nu.

Marmorskivan kom också med hem.
Kul med nytt i köket.

Nostalgi

Har alltid hävdat att jag är helt i avsaknad av nostalgiska känslor och tankar. Har jag lämnat en period i mitt liv så längtar jag aldrig tillbaka. Har jag lämnat en arbetsplats, till exempel, så minns jag den med glädje men jag vill inte börja arbeta där igen. Vill ha mina fina minnen men inte börja om på nytt.

Nej, inte gräva i det gamla utan full fart framåt. Så har jag tänkt och levt. Vilket gjort mig glad. Dock är jag, som de flesta homosapiens, en komplex natur. Full av motsägelser. Så å ena sidan vill jag ha förändring och å andra sidan vill jag inte ha den. Komplicerat, eller hur. Men så är människan.

Kan kasta mig in i ett nytt jobb eller projekt helt utan säkerhetsutrustning men kan drabbas av panik när jag börjar tänka på att byta bostad. Samtidigt som jag kan börja gråta av tanken att aldrig flytta. Dessa tankar har alltid funnits men jag har haft ett enkelt och okomplicerat förhållande till dem. Men märker att med stigande ålder blir det svårare. Måste erkänna att ju äldre jag blir ju mer märker jag att det jag växt upp med återspeglar sig.  Jag tycker den konstellation vi hade i mitt hem var ganska behaglig. Har aldrig fäst så mtcket vikt vid det tidigare, men märker hur uppväxten verkligen alltid är närvarande och levande inom oss.

Känner att jag inte mår helt bra av alla förändringar som sker runtomkring mig. Min dotter växer upp, syskonbarn växer upp och livet tar sig vändningar som är spännande men också skrämmande.  Livet går fort och ibland gör det mig modfälld. Vill ta tillvara på varje minut, men här hanterar vi alla livet olika. Många,vill stanna upp, ta det lite lugnare,  vara hemma. Jag är tvärtom, jag vill röra på mig, åka kors och tvärs, se allt, så länge jag har mitt liv. Det är ju nu när man inte är för gammal men ändå har barn som börjar bli stora, som man verkligen kan röra sig. Varför skaffa sig massa saker då som kräver omhändertagande.  Sommarstugor, djur, husbilar med mera. Tycker det är rena vansinnet. Det är nu man verkligen ska njuta av livet och friheten.

Ibland känns det som gården är full av medelålders lekkamrater, men att det är få som verkligen vill leka. Då, när den känslan kommer kan jag känna en form av nostalgi. Hade det varit för tio år sedan hade jag kunnat hitta på massa upptåg och min dotter hade glad och nöjd hängt med på allt. Hade det varit för 20 år sedan hade vilken polare som helst hängt på. Men nu är allt lute trögare lite mera segt.

Är det bara jag som känner som den gode Magnus Uggla, sjunger,  "Jag har fortfarande drivet,  jag vill leva livet"?
Ibland undrar jag verkligen.

Här ska jag ut och leka med
en vuxenkamrat.
Se så glad jag är.

Ytterligare tips på utflykt

Ett par dagar med miljöombyte gör gott. Vi har därför förlustat oss några dagar i huvudstaden.

Har ni tänkt er dit i sommar eller bor där och vill göra något riktigt trevligt och intressant en regnig dag, då är ABBA-museumet, verkligen ett säkert kort.

Så intressant och så bra och pedagogiskt uppbyggt. Enda problemet är att man vill läsa allt och uppleva och lyssna till allt och det är svårt att hinna med på några timmar. Men även om man inte gör det så är man glad och upprymd när man lämnar museumet.

Så vill jag även slå ett slag för en nyöppnad restaurang,  Taverna Bazaar i Gamla stan,  Järntorget. Köket är en blandning av Turkiet,  Libanon och Grekland with a twist. Bra råvaror och gott tillagat i en färgstark miljö och med både trevlig och kunnig personal.  Priserna är också helt ok. Väl värt ett besök, ingen kan bli besviken.

Så mycket härligt att se

"Slipping through my fingers"

Taverna Bazaar