Som jag skrev förut så lider man när barnen inte mår bra och jag har varit van att ha en liten kaxig dam som klarar det mesta vid min sida. Så blir hon ledsen och osäker, då darrar vardagen. Man vill finnas där ställa upp, prata, fixa och dona.
Men så får man inte dona för mycket, måste parera och ge utrymme för henne att tänka själv, ta egna initiativ mm men ändå finnas där som en stor trygg famn.
Det är svårt och det upptar hela mig, blir dränerad på energi, men måste ändå stå på och visa att jag är familjens sammanhållande mamma. Önskar jag kunde knäppa med fingrarna och bara fixa till allt så dottern satt som ett solsken vid matbordet ikväll. Men jag är ingen fe utan en helt vanlig kvinna med starka mammakänslor just nu.
Fixade garderobsplock. Fann en typ långkjol jag inte haft på flera år. Kör den idag. Kanske blir jag utskrattad, men vad sjutton, kör så här! |
Usch så jobbigt! Inte kul när barnen mår dåligt! Hoppas hon snart får vara glad! Tur hon har dig vid sin sida!
SvaraRaderaStyrkekram Anna
Tack Anna för din fina kommentar. Den värmer.
SvaraRaderaBer om ursäkt att jag inte svarat tidigare men har inte orkat med bloggen den senaste veckan. Nu har dock min dotter börjat må lite bättre. Gladare, lugnare. Så sakta börjar nog saker räta upp sig.
Än en gång, tack Anna.
Kram
Maria