Fantastiskt betagen är jag

Såg Helenius Hörna igår, då jag inte hade möjlighet i fredags. Vilken stund framför TV:n, ren glädje. Vår prins har ett helt program. Som den royalist jag är så känner jag mig så stolt över att vara svensk och ha ett sådant fantastiskt kungahus.

Vår prins, så snygg och stilig, intelligent, humoristisk och ödmjuk. Jag sitter som trollbunden, tiden flyger iväg. Tycker nästan det är overkligt att en person, med den offentliga press som han har genom det han är född till inte det han har valt, vågar vara så naturlig. Han för sig med värdighet men ändå med så mycket ödmjukhet och enkelhet. Helt fantastiskt.

Läste på sociala media någon som skrev att prinsen är så fantastisk så man nästan vill adoptera honom. Lite konstig mening kanske men det är nästan så man känner, vill inte TV-stunden ska ta slut, vill få njuta i hans närhet lite till för det är precis det han förmedlar, han förmedlar närvaro. Vilken prins!

I all denna royalistiska yra så är det ju ändå måndag och det innebär tidig väckning och arbete igen. Vinterkappa och tjockare halsduk åkte fram. Ruskväder idag.