Gammal kärlek rostar aldrig

I början av 90-talet i en gränd i San Remo fann jag kärleken.  En kärlek som utvecklades till en stor kärlek. En kärlek som inte följde mig varje dag men på varje fest var den med mig. År efter år. Men för ca tio år sedan försvann den.

Jag sökte efter den i Sverige,  i Italien och i andra länder men den gick inte att finna. Så motvilligt accepterade jag att min kärlek var för evigt borta.

Så igår i Barcelona,  stod den där, mitt framför ögonen på mig.  Min kärlek! Tittade storögt, var det sant den fanns fortfarande.  Behövde inte tänka länge. Jag tog ett ömt tag om den och sen var den min igen. Den flög med mig hem.

Åter igen ska vi följas åt på fester och event. För min kärlek passar bäst när solen gått ner. Snart, mycket snart ska vi ut
på något nattligt äventyr,  jag och min kärlek,  mio amore,
mio tesoro - Moschino, Eau di Moschino.