fredag 27 februari 2015

Shop Your Closet

Följer en bloggare i USA vid namn, Alexandra Brunetti. Hon skriver mycket om kläder och mode och främst om kläder för arbetet. Hon har denna vecka en utmaning, Shop Your Closet, vilket innebär att man ska titta in i sin garderob och försöka finna nya sätt att klä sig utan att handla nytt.

Tyckte det var en kul tanke, då man ofta slänger sig med orden, "jag har inget att ta på mig" och ibland springer man iväg och köper något för att fantasin tryter. Fast garderoben är full av fint och om man bara använder fantasin så finns det hur många kombinationer som helst att ta till.

Antog denna utmaning! Så denna vecka har jag gått in i min WIC och tänkt till och ibland tänkt om ett par varv och sedan har jag klätt mig. Vet inte om det blev så mycket annorlunda men en del kläder som jag inte tänkt på under lång tid kom fram och jag fick träna min fantasi. Bjuder på några pics från veckan här.

Äntligen fredag, gott folk. Önskar att ni får det helt underbart!




torsdag 26 februari 2015

Barn

Att få barn gör att man skaffar sig en soft spot för evigt. I förhållande till sina barn kan man aldrig hålla sig neutral. Det är så otroligt känsligt och nära.

När barnen inte mår bra mår man själv inte bra. Känner verkligen det just nu. Min dotter, mitt allt har varit ledsen de senaste dagarna och det berör mig så otroligt illa. Jag känner mig ledsen och försöker göra allt jag kan för att hon ska bli glad igen. Verkligen. Det kommer hon säkert att bli men till dess har även jag en iskall krans av bekymmer runt mitt hjärta.

Mitt lilla gryn, ska vara glad och bekymmersfri, det är väl så en mammas önskan är.

söndag 22 februari 2015

Söndagsrecept och lite annat

Änglamat (4 personer)
3dl vispgrädde
Ca 12 småkakor,  gärna med nötter
4-6 msk lingonsylt
Vispa grädden tjock.
Stöt sönder kakorna i en mortel
Blanda ihop alla ingridienser och låt stå kallt till servering.

En riktigt gammaldags dessert. Lärde mig den av min farmor.
Men jag tycker den är jättegod.

Igår läste jag att forskare har påvisat att nattugglor är de mest smarta. Människor har det nedärvt att följa solen. Man är pigg när solen är uppe och trött när solen går ner.
De som då är kvällspigga, har en mental förmåga att ställa om sig från det. Vilket, enligt forskarna,  tyder på en skarp hjärna.

Fick mig att le och sträcka på mig lite. Det där ska jag minsann komma ihåg och drämma till med nästa gång någon kvällstrött hånar mig för nattuggla. Då ska de allt få höra.

lördag 21 februari 2015

D

Trött, trött, trött på att inte känna mig bra. Halvdålig hela tiden och hostan går upp och ner men håller sig kvar. Två hostfria nätter, något att glädjas åt.

Idag har hjärtat tvingat mig till total sysslolöshet. Vila mig i form, är ordern.

Under min dag, i mest ryggläge, så läste jag en artikel om D-vitaminets godhet. I denna kalla del av världen lider vi brist på just D-vitamin. Forskning har visat att just den bristen leder till många av våra så kallade vällevnadssjukdomar och även influensor av olika slag samt ledsjukdomar. Ja, listan var lång.

Så nu blir det inköp av denna dundervitamin på måndag. För det är just så att vi har genom solbristen i Sverige så lite D-vitamin i oss att det inte enbart går att kompensera med enbart kost.

På måndag är det, med andra ord, dagen D.

fredag 20 februari 2015

När man blir den man inte är

Som barn är man en produkt av gener och den miljö man lever i. Så fortsätter det, gener och miljö. Vilket som har starkast påverkan, tvistas det om.

När man sedan når vuxen ålder så utvecklas karaktärsdragen. Man kan vara den lugna typen som inte oroar sig för något. Eller den äventyrliga som kastar sig in i nya projekt och äventyr. Den glada som tar livet med en klackspark.

Så knallar tiden på och ibland händer något, som förändrar den man i grunden är. Den äventyrlige, kan ex. drabbas av en sjukdom eller olycka och blir genom det mer rädd och på något sätt så förändras personligheten. Personen förändras till någon som den egentligen inte är.

Min stora drivkraft har alltid varit frihet. Att känna att jag är fri, kan fatta beslut för mig själv, vara kvinnan som fixar allt själv men som väljer att leva i tvåsamhet. Det har varit viktigt. Tyckt om att ge min omgivning frihet, sagt att kärlek, vänskap och familjeband är som kvicksilver. Lägger man ett kvicksilver i handen och sluter handen så kämpar kvicksilvret för att ta sig ut men om man öppnar handen så glider kvicksilvret runt i harmoni och stannar kvar i handen.

Den senaste tiden så har olika små händelser gjort att jag börjat omvärdera friheten börjat känna en viss rädsla för den. Är mer och mer en protektionist om min familj, vill veta var de är och vill veta att vi har tid tillsammans. Kanske är det tidens tand, i kombination med händelser men det känns ändå lite konstigt. Lite som att ha kläder på sig som helt plötsligt har fel storlek, de passar inte riktigt hur man än vrider och vänder på dem. Man känner sig lite som en främling i sin egen själ. Det som alltid varit den stora drivkraften är inte det på samma sätt längre, vem är jag då? Vad är det som driver mig framåt? Känner mig vilsen och hoppas att mitt sanna jag ska komma tillbaka. Är lite av en sorg när man blir den man inte är.

It might be temporary! 

torsdag 19 februari 2015

onsdag 18 februari 2015

Big Eyes


Hade glädjen att vara inbjuden till förhandsvisningen av filmen  Big Eyes. Hade absolut ingen aning om vad filmen skulle handla om mer än att det hade något med konst att göra. Men i biosalongen blev jag gripen av denna film. Den baserar sig på en verklighetsskildring och handlar om Margaret Keanes liv och hennes konst, som hennes man önskade att ta åt sig äran av. Allt utspelar sig på 50-talet.

Filmen är vacker i färg och form och den griper tag om dig. Du dras in i handlingen, våndas, skrattar och förtvivlas. Främst så förundras man över vilka människoöden som finns och funnits. En film mycket väl värd att se.

Skådespelare är, Amy Adams, Christoph Waltz, Krysten Ritter och har premiär den 6 mars.


tisdag 17 februari 2015

Grått ute och grått inne

Försöker alltid vara glad och är jag inte glad så spelar jag glad till det att jag känner mig glad. Men alla dagar går det inte. Idag är en sådan dag. Det är totalt grått ute, det regnar inte men det är heller inte sol eller snö. Det är enbart grått.

Inne på mitt kontor är det hur mycket som helst att arbeta med, många roliga saker men också många strulgrejer. Grått även här.

Inne i min egen kropp känns allt fel, känner mig ful, fet, okunnig och som en dålig mor, och sambo. Allt känns sorgligt på något vis. Utöver det biter sig förkylningshostan kvar och mellan varven så blir jag kanonhet och sedan fryser jag. Tror inte jag är sjuk, förutom hostan då, som är en liten rest av miniflunsan, men jag tror jag är ledsen och ur gängorna idag.

Skäms fruktansvärt när jag blir så här, tänker alltid på dem som har det sååå mycket värre och vad skulle de tycka om mitt gnäll. Men trots allt är det ju så att en dag kan kännas fel även om man inte har katastrofala problem. Man behöver inte ha dåligt samvete för att man inte är glad hela tiden. Lika lite som Jante ska knacka på axeln hela tiden så behöver man inte skämmas för att livet känns lite motigt ibland. Idag är en sådan dag, för mig.

Sedan två veckor är det bestämt att jag ska gå på bio ikväll med en god arbetskamrat, har ingen lust alls, men kanske blir det bra när jag väl kommer iväg. Att tänka på något annat, tänka på Big Eyes, som filmen heter. Återkommer med rapport.

Grått i mitt inre men rött utanpå.
Alltid en kompensation.

måndag 16 februari 2015

Preppy

Måndag igen och tillbaka på kontorsråttans stol. Nu är det fullspäckad vecka som väntar.
Känner mig lite preppy idag, med grå/svarta byxor, vit skjorta och rosa tröja.

Då preppy härstammar från privatskolornas tid och då syftar på ungdomar som studerar så är det extra kul att anlägga denna stil på jobbet när man är långt mer i ålder än en student.

Have a preppy Monday!


Min Valentine gift
från hjärtat

söndag 15 februari 2015

Söndagsrecept

Tips på god lax

Lax med thaifeeling

Fyra laxfiléer
Salta filéerna
Pensla dem sedan med
Sötsur Thaisås
Ställ in dem i ugnen, 225 grader
i cirka 15 minuter

Tips på tillbehör är sötpotatis och grön sparris stekt i smör och pressad vitlök.

lördag 14 februari 2015

Alla Hjärtans Dag

Alla hjärtans dag, kan i vår del av världen kännas som ett påhitt av affärsmän, för att öka försäljningen en och en halv månad efter jul men denna dag har firats länge inom den katolska världen. Helgonet Valentinus har firats den 14 februari, men varför var lite oklart.

Dock säger sägnen att det berodde på att just denna tid så flyger fåglarna runt för att skaffa sig en partner och då var det en bra tid för kärlek. Att även unga par kunde "surra runt" och träffa sin Valentine. Det finns även en historia om St. Valentine, en kristen som levde i Rom på 200-talet och som trotsade kejsaren Caludius ll:s förbud att viga unga tu. Han lär ha blivit mördad för sin tro på kärleken. Så lite historia kring denna dag finns.

Här hemma ställer vi fram våra fina hjärtlyktor denna tid och så ger vi varandra en lite gåva, bara för att visa vår kärlek till alla i familjen. I år slog dock mitt stora hjärta på stort och gav mig en vacker Ralph Lauren tröja av modell Polo. I en underbart fin rosa nyans. Jag ska visa ett foto av den lite längre fram.

Önskar er alla en kärleksfull lördagskväll!

fredag 13 februari 2015

Inget godis här

Mitten av februari, alla hjärtans dag imorgon, vi är halvvägs. Vi har tyvärr varit sjuka hela månaden, mer eller mindre, men sjukdom till trots ska ni veta att vi känner oss rätt sunda.

Hjärtat och jag har verkligen roat oss med massa fester och resor sedan i november. Så vi bestämde oss för att ta det lugnt, väldigt lugnt i februari.

Frida Boisen, chefredaktör för GP, gick ut och uppmanade svensken till ett godisstopp i februari. Flera läkare har slagit larm om svenskarnas enormt stora intag av godis. Vi äter mest godis i hela EU vilket får till följd att vi blir allt fetare för var år som går. Det är inte klokt, när man tänker på allt sött och segt som åker genom struparna och ner i magsäcken och täpper till kranskärl och leder till välfärdssjukdomar som hjärtinfarkt och stroke, blir man lite lätt skrämd.

Jag kan verkligen erkänna att jag är näst intill sockerberoende, under perioder av stress har jag ätit så mycket choklad att jag till och med hoppat över mat för att orka äta all choklad. Har vissa fredagar ätit så mycket godis att jag somnat vid 21-tiden av sockertrötthet. När det var som värst gick jag på vägar där jag visste att jag inte skulle träffa någon bekant för då kunde jag obehindrat smälla i mig en chokladkaka direkt ur fickan. Rent vansinne. Har hanterat mitt värsta sockerberoende för flera år sedan men det ligger där och lurar hela tiden och när det blir storhelg vill jag så gärna få äta utan att tänka och då gör jag det men då försöker jag att kompensera när helgerna är över och jag klarar att reglera detta någorlunda.

När jag läste Fridas Boisens upprop var det inte svårt att, i min ensamhet, räcka upp handen och säga, jag är med. Godisstopp i februari!

När det är fest och man är mer än fullvuxen, som vi är, så är det inte enbart godisskålen som åker fram utan det blir ofta drinkarnas glada tid. Hjärtat och jag har ett helt normalt förhållningssätt till alkohol men visst blir det en del när den ena festen avlöser den andra. Så långt innan Fridas artikel var publicerad hade vi beslutat oss för en vit månad i februari.

Så vi firar våra helger utan både choklad och vin och vet ni, det går riktigt bra. Det känns faktiskt lite kul att visa att karaktären finns och att man kan avstå. Så även om det ska bli gott med en köttbit och en god Amarone därtill när mars gör entré, så sitter vi inte här och lider. Vi har det jättemysigt i soffhörnet med lite kaffe och en bra film på TV:n.

Godisstopp!

Vin, nej tack!


tisdag 10 februari 2015

Mässa

För att skaffa mig lite input till kommande evenemang så besökte jag Eventmässan på Aros Congress Center (ACC) i Västerås i fredags.
En fint arrangerad mässa men tyvärr med få besökare. Tog dock med mig en hel del idéer hem som jag säkert kommer att få glädje av, både i jobb och privat.

Fick uppleva två möten som inte sker varje dag, precis. Dels träffade jag förra årets Mästerkock, Amir. Han visade sig vara lika glad och godmodig som han framstår i TV. Sedan fick jag träffa en jättestor kackerlacka, direkt från ZOO i Eskilstuna. Blev ombedd att klappa den och det gjorde jag också! Tjing på er!


måndag 9 februari 2015

Sportlovsfeeling

I helgen hade vi en underbar sol från klarblå himmel och snön låg gnistrande fin. Solen värmde  lite i ansiktet och intill husväggen droppade det lite från taket. Oj, vad härligt det var.

Tyvärr är vi inte helt återställda från förra helgens feberläge. Jag har åkt på en ren förkylning, med nästäppa och hosta. Hjärtat är helt sänkt, han är så trött och har mest sovit hela helgen.
Vi har dock varit ute och promenerat ett par vändor och njutit av härlig sportlovsfeeling som sprider sig inombords vid detta väder.




lördag 7 februari 2015

Not a fat cat

För en tid sedan fick jag en spännande förfrågan, jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig att ta på mig uppdraget som vice ordförande i EUMA (European Management Assistant) Sweden. Sverige är det land som har flest medlemmar i denna ärofyllda organisation. Ett nätverk för assistenter på ledningsnivå. Kan säga att jag kände mig hedrad.

Även om jag känner mig stressad och pressad just nu så var det inte svårt att besluta mig för att tacka ja. Detta uppdrag kommer att innebära en hel del arbete men det kommer också att vara en utvecklingsresa av rang för mig. Är helt övertygad om att det kommer att ge mig mycket. När jag kanske känner att jag står och stampar med många rutinuppgifter på arbetet kommer nog arbetet i EUMA att lysa upp den dagen. För utöver allt arbete, så innebär det många trevliga aktiviteter inom och utom Sverige samt kontakt med otroligt många kompetenta kollegor runt om i hela Europa.

Träffade häromdagen en yrkesmässig väninna, och berättade då för henne om mitt nya uppdrag. Hon visade genuin glädje för min skull. Det är härligt med människor som gläder sig med andra.
Så sa hon, vad roligt att just du, Maria, fick uppdraget, för du är ju en sådan kvinna som tycker om utveckling och som tycker om att anta nya uppgifter. Du har drivet, du vill framåt. Du är ju inte en fat cat!

Blev mycket glad för hennes ord, även om just "fat cat" var nytt för mig. Små ord kan betyda så mycket, så när jag vände kosan hemåt igår så sträckte jag lite extra på mig, för jag var stolt över mig själv, över att inte vara en fat cat!




fredag 6 februari 2015

Stress

Stressar som en tok just nu på mitt arbete, stressar så mycket så att jag känner mig stressad även när jag är ledig. Stressar så att det blir fel ibland och jag glömmer saker, alltför ofta. I förrgår var jag  med på en webbaserad utbildning, då fungerade helt plötsligt inte mina hörlurar. Blev superstressad och hur jag än gjorde fungerade de inte. Bytte hörlurar, men nej det fungerade inte.

Deltog på hela utbildningen i total tystnad, försökte följa med på skärmen. Svetten lackade av irritation. Men jag tog mig igenom programmet även om jag inte förstod hälften, helt naturligt när allt var tyst. Så precis innan utbildningstiden var slut ser jag att jag glömt att klicka på knappen som visade att jag skulle vara med via hörlurar.

Fick igång mina lurar och då säger kursledaren. "Det var trevligt att ni har deltagit och hör av er om ni har problem med verktyget i framtiden så supportar vi er". Så var kursen slut. Där satt jag och bara stirrade i skärmen. Snacka om långnäsa!

Hade jag inte varit så stressad över allt och kastat mig in i denna utbildning, hade inte det här hänt, det vet jag. Gillar när det är mycket att göra, tycker om när det är fart och fläkt men just nu är det lite för mycket av det goda, har fått flera nya arbetsuppgifter som är utvecklande och stimulerande men inget har tagits ifrån mig så situationen börjar bli lite kämpig.
Undrar om det har med stigande ålder att göra att jag är så mottaglig för stress nu och känner att jag inte får ihop tillvaron riktigt när det blir alltför mycket som samlas, på just mitt bord.

Måste lära mig att säga nej, det är nog det första, men det är inte lätt när man anser att man är ett proffs på god service och ser hela fältet av människor som en kund. Dock blir det inte bra om jag tar på mig så mycket så jag tappar fotfästet och bara skummar lite på ytan.

Så nu har jag beslutat mig för att se över mina arbetsuppgifter, de som  som enbart är rutin, ska jag delegera under en tid. Sedan ska jag arbeta över en till två kvällar i veckan fram till den dag jag känner att alla "surdegar" är lösta. Dessutom ska jag, andas djupt, och fråga min chef om jag får ta in en hjälp i några dagar för en del arkivering. Tror ni jag lyckas, flyta upp till ytan, och känna att jag ligger i fas? Återstår att se.

Men nu är det fredag och ikväll får jag besök av en kär väninna, vi ska äta och prata och bara ha det riktigt gott.

Känner mig lite fin idag,
med mitt nya fina röda armband!

tisdag 3 februari 2015

Så glad man kan bli

För att inte helt ta ut mig i förtid arbetade jag hemifrån igår. När man gör det finns en liten fördel och det är att man kan pausa när man vill, jobbet finns kvar och man kan göra det precis när man vill under dygnets 24 timmar.

När min dotter kom hem från skolan igår, så frågade hon om vi kunde spela kort, visst kunde vi det. Jag pausade mitt jobb, så gjorde även mannen, som också jobbade hemma igår och så satte vi oss och spelade kort alla tre.

Tänk vad underbart glad man kan blir, när det 18-åriga barnet, vill spela kort. Hon som mest är i skolan, över för körkortet, hänger med polare eller kille, helt plötsligt ville hon spela kort, HEMMA! Mitt hjärta tog ett glädjeskutt och jag tittade på henne om och om igen under kortspelets gång och det spred sig en underbart härlig känsla inombords. Det är det som är så speciellt med att vara förälder, hur gamla barnen än blir så vill man ha dem nära. På något sätt är de alltid vår lilla baby, oavsett om de är 6 månader eller 36 år!



söndag 1 februari 2015

Soffläge och TV

När man är lite sjuk då får man med gott samvete ligga i soffan och se på TV. Vilken tur då att det är Konståkning denna helg. Det är en verklig TV-sport och något som jag älskar att se på.

Så roligt att det också var tre svenska åkare med, man satt lite med hjärtat i halsgropen när de åkte. Men de är alla duktiga så vi får vara stolta över våra svenskar. Så har jag funnit en italiensk tjej som har en sådan utstrålning, Valentina Marchei. Hon strålar som en stjärna när hon är på isen tillsammans med sin partner.

Som alltid när det gäller sport så sitter jag med tårar i ögonen när man ser glädjen hos dem som vunnit, spelar ingen roll om de är svenskar eller inte, jag tänker på allt arbete som ligger bakom och att de efter allt slit får ställa sig på prispallen. Vilken känsla, jag blir alltid lite soft då.